Idag tänker jag lite extra på min mamma. För 6 år sedan minus 4 dagar fick jag det där samtalet man absolut inte vill ha; - Annika, din mamma har fått en hjärtinfarkt! Chockad och en smula naiv, tänkte jag att; "jag åker upp till sjukhuset och där tittar mamma och jag på varandra och konstaterar att det här blev ju tokigt och sedan får hon ligga kvar några dagar och sedan komma hem". Nu blev det ju inte riktigt så... När jag kommer upp till IVA, så ligger min mamma nedsövd omgiven av slangar och apparater. Hon vaknar aldrig mer. Efter fyra dagar konstaterar läkarna att hon har klarat hjärtinfarkten, men inte syrebristen som uppstod när hon låg avsvimmad till ambulansen kom. Man har ju sett på TV hur de stänger av de livsuppehållande maskinerna. Jag trodde aldrig att jag skulle behöva vara med om det. Min mamma blev 57 år. Jag hade en 9-månaders bebis. dddddddddddddd ddddddddddddddddd dddddddddddddd ddddddddddddddddddddddddd Att jag blev inredare kan jag tacka mamma för. Hennes konstnärliga gener har gått i arv. Min mamma inredde så fint och med en egen touch. Teckningen ovan gjorde hon när hon var 20 år. Fyra år innan lilla jag kom till världen. Y dddddddddd dddddddddd ddddddddddddd ddddddddddddd dddddddddd ddddddddddd ddddddddddd dddddd Fotot är privat.
14 kommentarer:
Sorgligt att någon ska gå bort vid så ung ålder. Det var en fin teckning hon ritat :) Ha det så bra!
Den vackra teckningen förstår jag att Du vårdar ömt. Den övermäktiga sorgen är svår att leva med. Kram.
Jag saknar henne också! Fy vad vi har gått igenom hemska saker...
Det har ju stärkt oss på sikt men man ska inte "mista" sin Mamma när hon endast är 57 år gammal. Det är bara så!
Puss på dig syster!
En stor kram till dig från mig! Vilken fin teckning hon gjort.
Annelie
Oh, vilken läsning. Det är inte utan att man får tårar i ögonen. Jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle kännas. Vilken fin teckning hon gjort, det märks att konstnärligheten och sinnet för form gått i arv. Stor kram.
Kan nog inte förstå hur det var för dig, måste varit jättejobbigt och är säkert det ännu... Vilken härligt teckning!
Kram till dig och din syster Elin!
Usch vad hemskt och jag förstår din sorg, vi fick stänga av apparaten för min pappa också, han blev bara 46 och jag var 21. Det som är värst är att han aldrig fick träffa sina barnbarn. Det är länge sen nu men saknaden försvinner aldrig.
Många kramar till dig!
Usch, så hemskt. Min mamma är 72, men jagkan bara inte tänka mig livet utan henne. Förstår att det måste vara en oerhört tung sorg att bära, och stor sasknad. Även jag har min mamma att tacka för konstnärligt sinnelag, hon har delat med sig skönheten till färg och form och än i dag blir vi båda lyriska av vackra färgkombinationer.
Vilken vacker teckning.
Saknar henne också!
Kram jenny
usch vad hemskt!! ryser nar jag tanker pa det. Maste vara fruktansvart att mista sin mamma och sa ung med!
Vilken vacker teckning hon har gjort och visst ar det underbart att ha nagot som betyder sa mycket for en kvar.
kraaaaaaaaaam pa dig
anna
Jeg ble virkelig tåre fylt av den lesningen.
Det er sterkt å miste noen man er glad i. Jeg har også mistet min mamma selv om hun lever i dag.
Jeg giftet meg for snart 4 år siden med en mann från Tunisien og efter det vil ikke min familie snakke med mig. Jeg har fortsatt en sorg i mig og vet at jeg aldri vil få tilbake min mamma!
Jeg har en fantastisk mann!
Men jeg vet hvor vondt det er å miste noen man er glad i. Og jeg ble virkelig tåre fylt når jeg leste dette!
Vilken oerhört tragisk historia. Jag sitter här och känner mig alldeles tagen. Kan bara ana hur du då måste känna. En så vacker tavla hon målade.
Stor kram!
Ständigt och jämnt borde vi tänka på det vi värdesätter mest i livet. Att minnas är ett sätt att återuppleva även om det gör ont.
Tack alla rara för era jättefina kommentarer! Kramar!
Skicka en kommentar